Direktlänk till inlägg 23 januari 2014
Den i juli 2009 fick vi en ny bestämmelse i socialtjänstlagen. Bestämmelsen ger kommunerna en uttalad skyldighet att ge hjälp och stöd till anhöriga som bistår långvarigt sjuka, äldre eller människor med funktionshinder.
En bakgrund till förändringen är bland annat ökande insikter om den ibland svåra livssituation som vissa anhöriga befinner sig i.
Genom att det numera är en tvingande uppgift för kommunerna att ge stöd och hjälp blir det därmed viktigt att ha kunskap om olika stödfunktioner. Olika professioner som har med hjälpbehövande människor och deras närstående att göra måste känna till att det finns stöd för anhöriga och kunna hänvisa till denna hjälp.
En ökad samverkan mellan olika professioner är också nödvändig för att kunna erbjuda ett gott stöd. Den nya bestämmelsen kom inte oförberedd utan har föregåtts av en omfattande ekonomisk satsning. Under en tioårsperiod har kommunerna kunnat söka statliga medel för att bygga upp anbörigstöd och många kommuner har utnyttjat den möjligheten.
Det finns i dagsläget inga evidensbaserade stödformer, i varje fall inte utifrån vad man vetenskapligt menar med detta. Inte desto mindre finns det mycket praktiska erfarenheter och det pågår en stadig utveckling av an hörigstöd. Evidens är ett uttryck för kravet på en vetenskapligt underbyggd kunskapsbas när det gäller effekterna av den verksamhet som bedrivs ska jag återkomma till evidens längre fram. När man genom åren har utvärderat stödet har det framkommit en hel del kritik.
En del av kritiken handlar om tendensen att se anhöriga som en homogen grupp av människor med likartad situation och likartade behov. Så är naturligtvis inte fallet och det är viktigt att vara medveten om att olika anhöriga har olika slags behov och också olika behov vid skilda tidpunkter i omsorgsprocessen.
Annan kritik kan beskrivas som metodkritik, det saknas dokumentation i allt från hur man byggt upp stöd till hur, och om, det verkligen når de anhöriga som har behov av stöd. Kritik bör syfta till ökad kunskap och större ansträngningar för att förbättra det som kritiseras, alternativt motivera varför det inte ska ändras.
Jag kommer därför att till en del använda mig av tidigare undersökningar och utvärderingar av anhörigstöd. Men jag kommer även att beskriva ett sätt att ta fram kunskap kring önskemål om stöd.
Jag kommer där att lyfta fram anhöriga som kombinerar förvärvsarbete med anhörigomsorg. Jag kommer också att försöka problematisera det vi kallar frivilligheten i att bli anhörigvårdare. Syftet är således att ge olika aspekter på anhörigstöd och vad man kan tänka på vid utformningen av detta stöd.
Mål för anhörigstöd
Man kan sammanfattande beskriva målen för anhörigstöd på följande sätt Ge individanpassat stöd utifrån upplevda behov.
Och ja, jag har läst den. Håller kanske inte med om allt, men det finns något skönt med en bok som framhåller professionelismen i arbetet - och att det här med att vara anställd på ett assistansföretag faktiskt är ett jobb; många gånger ett ganska så...
Man brukar säga att vi alla står under lagar och avtal och måste rätta oss efter dem. De kan ses som förpliktelser men lika gärna som stöd och skydd för oss medborgare i landet. Att köra bil på vägens högra sida är visserligen en tvingande skyl...
Visst, det är kanske en paradox. Men titta på den här videon. Så blir det snabbt ganska tydligt att aktivitet och energi, ger mer av den varan, även för funktionshindrade. ...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
|||||
6 |
7 |
8 |
9 |
10 |
11 |
12 |
|||
13 |
14 |
15 |
16 |
17 |
18 |
19 |
|||
20 |
21 |
22 |
23 | 24 |
25 |
26 |
|||
27 |
28 |
29 |
30 |
31 |
|||||
|